LIFE BY ELLI

Kom just hem från bion efter att ha sett Quantum of Solace. Löjligt att vi hade premiär typ två veckor efter att den kom ut i Sverige. Grymt bra film, lite förvirrande dock. Daniel Craig är sjukt bra som vanligt, gillade inte honom från början. Tänkte att alla tidigare James Bond varit mörkhåriga och så kommer Daniel Craig och ser ut som svensken själv med blont hår och blåaste ögonen. Men jag gillar det :) Han var grym och även bondbruden Olga Kurylenko. Otroligt snygga båda två.

Imorgon nalkas det Manhattan som jag tidigare hoppades på :) Det blir Hanna, Josse och jag som kommer slå runt i stan. Vi har bokat ett rum på ett hostel vilket känns sjukt kul och skönt. Inte hålla på att åka tåg fram och tillbaka. Kommer nog blir röj. Lär ju bli endel shopping också :)

Nu lite bortglömda bilder från Coldplaykonserten..



Sjukaste tjejerna i stan. Josse hade hög feber och jag hade en fet förkylning. Den rösten jag hade sjöng jag glatt med, insåg sedan misstaget när jag kollade igenom alla låtar jag filmade där man hör mitt falska sjungande.. Haha..



Chris Martin. Jag gillar att han har designat sina kläder. Det ger mersmak :)



Diskoversionen av God Put a Smile Upon Ur Face och Talk spelades mitt i publiken. Grymt. Det kan inte varit fel att ha stått och haft armbågarna på scenen de spelar på. Nästa gång... :)

Klockan är nu 1 AM och det är dags att sova om jag kan få Bond ur tankarna. Känns så sorgligt att han förlorade Vesper sådär.. Att hon drunknade och allt. Hemskt ju. Hans bästa kärlek. Det som gör mig mest förundrad är hur iskall han är trots att Vesper dog. Som Bond säger till "M", Why should I need time? The job is done and the biatch is dead. I många andra filmer blir det katastrof och man fölls med genom sörjeperioden i filmen. Hård kille.
Lite spontana tankar såhär på kvällskvisten.

♥