THANK GOD IT'S FRIDAY

Thank god it's friday. Så kände jag igår. Vilken helvetes vecka jag har haft. Skolan har stått mig upp i halsen och i torsdags var det dags för redovisning med skiss på lägenhet, färgscheman i olika rum och en matta som skulle gå ihop med färgerna. Jag lovar att det är mer jobb än vad man tror. På tisdagen var jag i skolan till 12:30 nattetid och på onsdagen kom jag hem, utan att skämta, klockan 03:30. Ni kan ju tänka er hur trött jag kan ha varit på torsdagkvällen vid elva-tiden efter lektionen. Inte okej alls. Somnade som en stock och sov tills jag vaknade på fredagen då jag hade helt ledigt.
Fick glada ord av mamman när jag kom hem, I guess god likes you after all, Elle.. Ur week SUCKED, but look, now it's over and you were the best. Snällaste :) Efter att ha nått botten i en vecka värmde dessa ord mer än något annat, det tackar vi för.

Idag var jag och familjen i New York för att kolla in Rockefeller-granen och annat julspektakel som det bjöds på. CROWDED var ordet. Om man tidigare har tyckt att det har varit mycket folk blev det här ett skämt. Det var panik och min mamma freakade ur av hela stressen. Ja, ni kan ju tänka er hur det gick.



Rockefeller :) Förhoppningsvis blir det skridskor men gänget nästa söndag!



Carolyn, Faith och jag. Man ser den stora julgranen i bakgrunden som förvånansvärt inte var så gigantisk som folk sa att den skuille vara.. Mamman ser förvisso ganska lugn ut här, men jag säger det, idag var det INTE läge att tappa bort en unge. Skulle fan blivit halshuggen på plats. Hua hua.

En konstig och ytterst oväntad sak hände: Barnen gnällde fan mer än någon annan gång om hur staaaaaaaaarving de var och samtidigt passerade vi ett korvstånd. Lets grab some hot dogs, sa föräldrarna och jag satte mig på en bänk med barnen lite längre bort.
Jag titta på vimmlet och ögonen fastnade på två killar som var LOST. Skrattade för mig själv samtidigt som jag kände igen mig pinsamt mycket. Vart fan ligger det där jävla rockefeller????????
Samtidigt som jag iaktog dem, tyckte jag att gångstilen var löjligt lik någon jag känner. OMG det är ju Marcus von Sydow!! MACKI!! Jag blev så otroligt lycklig av att se någon hemifrån och jag pratade svenska med glädje. (Marcus pluggar på Manhattan Ville i New York och vi har försökt att träffas några gånger men varje gång har något kommit ivägen. Vi gick i gymnasiet tillsammans för er som ej minns/vet :)) Carolyn och Eric såg ut som frågetecken där vi stog där och pladrade på svenska. GUYS, WE NEED A PICTURE!! sa mamman sen.



Jag och Macki :)

Till mamma. Försökte ta kort på allt julpynt som fanns, men inget blir ju lika bra i dagsljus som det blir när det är mörkt ute. Det kommer mera, men här kommer en bild iallafall :)



Imorgon blir det lunch med ett helt gäng aupairer. Jag har planerat att hitta ett par stövlar så att jag inte fryser fötterna av mig vilket jag gjorde idag. Kände inte ens lilltån, stackars :(.. Efter skor och lunch är det IKEA som gäller för hela slanten. Glögg och pepparkakor är det inte överflöd här må jag säga. Julstämningen är på noll så det lär behövas.

Glad andra advent!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0